Nr. 24

Det gör så fruktansvärt ont

Jag vet inte vad jag ska ta mig till..

Sista 2 dagarna har gått ganska bra,
har inte tänkt allt för mycket på honom.
Dock ikväll, så bröt helvetet inom mig lös.
Hans kusin la ut en bild, som visade att dom satt och drack
troligtvis alkohol om jag känner dom rätt.
Där han ler och ser glad ut.

HUR KAN HAN VARA GLAD?

Han har förstört mitt liv, igen.
Och sitter fortfarande där, och ler.
 
Likadant gjorde han förra gången han lämnade mig,
gick ut dagen efter på krogen med sina vänner,
i efterhand, efter att jag kom ut från psyket berättade han.
Han berättade att han hade flörtat och kysst en annan då.
Alltså något som hade skett 2-3 månader tidigare.

Han gjorde även de samma dag som min första krasch,
Då min kompis tog med mig hem, och bad att han inte skulle höra av sig,
Samma kväll söp han sig full och en tjej "råkade" pussa honom.
Ingenting sker ofrivilligt.

Okej, nu har han gjort slut så han är ju inte otrogen ikväll.
Dock har han varit de 2 gånger tidigare,
och hela tiden sagt under vårat förhållande att det är det värsta han vet,
hans förra tjej var tydligen otrogen, och då blev han deprimerad
och hade otroligt svårt att ta sig ut.
 
När han berättade de för mig, vad han hade gjort,
fick jag sådan ångest att jag inte visste var jag skulle ta vägen,
Han sa att han förstod om jag ville lämna honom.

Jag ville de , men kunde inte.
 
Han har hållt mig i ett sådant järngrepp att det är helt ofattbart.
Min psykolog säger att jag inte får skuldbelägga mig själv,
men självklart gör jag de.

Hur kunde jag vara så jävla dum?
Hur kunde jag inte se vad som hände?
Hur kunde jag låta någon annan bestämma över mig?

Han byggde upp mig efter varje krasch,
Fick det att verka som att han hjälpte mig, jag gjorde ingenting själv.
Det fick jag ju reda på när ångesten tog in, och kroppen prosteterade.
" Se, du har ju inte ändrats någonting"
Dom orden ekar i mitt huvud.

Min psykolog upprepar ständigt att det faktiskt är jag,
Jag som gjort all förändring, 
Att jag försökt hjälpa både honom och mig under tiden jag har mått dåligt,
att jag dragit lasset för två.

Hon säger att hon ser en sådan styrka i mig,
att hon vet att jag klarar det här.

Kommentera här: